Den grymma verkligheten

“Där gick jag, mellan höga hus upp för en slingrig backe. Jag har varit i Stockholm tidigare, men aldrig där. Det kändes obehagligt när jag släpade min väska upp längs gatan. Jag kommer aldrig kunna släppa honom, jag kommer aldrig glömma vad jag såg eller det jag kände. Alla frågor brottades inne i mitt huvud samtidigt som jag försökte samla mina tankar när jag tittade mig omkring för att se vart jag skulle gå. Det luktade starkt av urin och fylla, en stark känsla av ångest låg som ett täcke mellan lägenheterna som skiftade i rosa och gult. Den enda känslan jag hade var att det är dags att vi gör något och det är nu!”

Under mitt besök i Stockholm möttes jag av både skratt och tårar. En fantastisk helg med Ungsvenskarna SDU och SD, men utanför vår fina lokal med god mat och festligheter fanns en verklighet jag inte haft ögonen riktigt öppna för. Men det gjorde så ont när det verkligen slog en rakt i ansiktet, när man såg det med egna ögon.

När jag skulle ta tunnelbanan mot slussen såg jag en svensk man sitta där och tigga. Han hade en skylt där det stod att han bott ute i 4år och soc inte ville hjälpa honom. Att han hade diabetes och på dom kännetäcken jag vet om från sjukdomen kunde jag se att det var sanning. Jag pratade med min syster i mobilen och kände hur tårarna bara forsade, jag frågade henne gång på gång vad jag skulle göra. Sen ser jag hur mannen går till pressbyrån för att köpa kaffe och en macka, men innan han hinner tillbaka så kommer en tiggare tar dom få kronorna i hans kopp och kastar hans skylt. Men jag gick inte fram, jag vet inte om jag vart chockad eller om det var för att mannen var större än mig som jag inte vågade gå fram och agera.

När den svenska hemlösa mannen kommer tillbaka tittade han förkrossat ner på sin ryggsäck som skylten stod på. Han tittade sig sedan omkring och såg att jag stod och kollade på honom med tårar rinnandes ner för kinderna. Han kom fram till mig och frågade försiktigt om jag hade sett vem som tog hans skylt. Jag pekade ut vem det var och efter många om och men fick han tillslut krypa ner i en soptunna och hämta den. Han kom tillbaka till mig och tackade för att jag berättade vem det var. Vi pratade en stund innan jag började rota runt i min plånbok efter lösa pengar. 45kr var det enda jag hade, så jag gav dom till honom. Han kramade om mig och tackade samtidigt som jag började gråta ännu mer när han berättade hur dom hemlösa svenskarna behandlades.

Jag önskar jag kunde ha gjort mer, jag önskar verkligen att jag kunde ha gjort mer än att bara ge honom 45kr.

Men jag önskar dig all lycka till Micke och jag hoppas att du får det liv du förtjänar, för ingen ska behöva sitta på gatan och tigga för att ens eget land inte vill hjälpa en! 

IMG_5488

Lämna kommentar (6 st) Dela inlägget:

Tack till Ungsvenskarna SDU och SD!

Nu har jag satt mig på tåget och har precis packat upp datorn och minneskortet. Jag tittar ut genom fönstret och känner hur kroppen är fylld med så mycket glädje. Detta kan ha varit den bästa helgen i mitt liv. Jag har aldrig varit med om den gemenskap och det engagemang som visades under helgen. Att kunna känna sig stolt över att vara en del av detta fantastiska ungdomsförbund, att kunna känna sig stolt som Ungsvensk!

Jag vill tacka alla som gjort detta möjligt, alla som ställt upp för det nya ungdomsförbundet, arrangörerna av evenemanget och grundarna av Ungsvenskarna SDU. Jag vill tacka Tobias Andersson, Richard Jomshof, Mattias Karlsson och Jimmie Åkesson för riktigt bra tal. Jag vill tacka bandmedlemmarna i Bedårande Barn för framträdandet och jag vill tacka alla underbara medlemmar som jag fick träffa och lära känna under helgen.  Jag hoppas att vi ses snart igen!

IMG_5451

IMG_5453

IMG_5456

IMG_5475

IMG_5481

IMG_5497

IMG_5512

IMG_5514

IMG_5487

IMG_5488

IMG_4863  12109224_894580787291536_7415402634041710417_n

Lämna kommentar Dela inlägget:

Ungsvenskarna SDU, Våga vägra våld!

Godmorgon!

Idag börjar jag 13.30 så det blir lite sovmorgon, precis vad jag behöver. Så nu när jag ändå är vaken kommer jag att skriva lite blogginlägg och lägga i utkastet för att få en bättre rullians på bloggen. Har haft lite mycket i skolan just nu och har sagt åt mig själv att jag måste kämpa på in i det sista nu, men jag ska göra mitt bästa!

 

Jag börjar med att dela en video om SD och Ungsvenskarna SDU’s tal i Malmö om “Våga vägra våld”
Väldigt intressant att lyssna på och en eloge till Tobias Andersson för ett väldigt bra tal. Tycker att man kan ta sig tid att lyssna på dom här 14 minuterna

Lämna kommentar Dela inlägget: